Bloggen om mitt liv som mej själv

2005-09-26

Äta bör man..

De där gröna och svarta oliverna som lagts så dekorativt ovanpå min mat var helt bortkastade på mig. Jag tycker inte om oliver, så jag ägnade en god stund åt att peta dem åt sidan. Precis så som jag inte tycker om när min son gör. Han är distriktsmästare i bortpetning av allt som innehåller fibrer eller en vitamin eller har allmänt tuggmotstånd.

Men jag ska inte klaga på min mat. Jag behövde inte laga den själv och det är underbart! Och hädanefter kanske jag ska bita mig i tungan innan jag säger till sonen att sluta sjåpa sig och bara blunda och äta om han får panik av det han ser framför sig på tallriken.

Som av en händelse hade jag redan bestämt mig för att göra paj till middag idag, när jag läste Andreas suveräna pajrecept. Men eftersom jag fick allvarlig kritik av dottern senast jag gjorde paj (du lägger jämt i purjolök!) blir det istället broccolipaj hemma hos oss ikväll.

Jag kan höra folkets jubel.

4 Comments:

  • At måndag, 26 september, 2005, Blogger SANDRA said…

    He he he...själv började jag äta oliver som 31-åring.

     
  • At måndag, 26 september, 2005, Anonymous AnnicaB said…

    Oooo jag älskar oliver. Men jag förstår precis vad både du och sonen menar. Får nästan panik om det är blekselleri i någon rätt. Det är liksom helt oätbart!

     
  • At måndag, 26 september, 2005, Blogger kaxi01 said…

    sandra: Jag började så sent som förra året. Fick för mig att det kanske inte var så dumt med en oliv eller två i en smarrig paj jag brukade käka till lunch emellanåt.

    Tills jag insåg att det smakade ännu bättre om jag råkade pilla bort oliverna.

    annicab: Selleri? Som är så harmlöst. :P Vad är du för en vekling!

     
  • At måndag, 26 september, 2005, Anonymous AnnicaB said…

    Harmlöst? Nä - rätt adjektiv är: vidrigt... :)

     

Skicka en kommentar

<< Home